VICTORY.

har under aret flugit otaligt manga ganger. senaste flygturen var inte den basta direkt. 
allting borjar fridfullt och som vanligt, jag gor det bekvamt for mig, tar fram nagot att ata och nagot att gora medans jag ater. denna gang blev det en macka och nds. far i mig naringen, kor nagra rundor "bomberman" och dackar sedan. vaknar inte upp forran vi ar framme, hell yea! det gillar vi.

"we apologize...." hor jag kabinens personal saga i hogtalarna.
"mm, they better be! vi ar fan 20 minuter sena..." tankte jag. tji fick jag!

jag forsoker tajma in flyget med min buss fran liverpool till manchester och enligt min tidtabell gar nasta buss om 10 minuter. jag armbagar med folket och kommer ut ur planet forst! feeling good.
springer till "uk border tullen" och mots av en hogst forvirrad man.

"so where do you come from?"
"what?"
"where did you depart from?"
"ehr.... sweden?"
"ooh... you see, we didnt know you were coming"
"oooohkay? well, here i am..."
"yea you see, we thought you were going to liverpool that's why.."
"oh...."

tystnad.

"waaait? thought? that's what i thought too? may i ask where the hell i am now?"
"this is east midland..."
"east what? and how far is this from liverpool?"
"it's close to nottingham...and it's about 3-4 hours..."
"WHAAAAAAAAT?!"

min forsta tanke var att jag hade gatt av en station for tidigt. right. sa vaken var jag.

Tydligen hade jag missat hela dramat om att det var for dimmigt for oss att landa i liverpool sa planet flog runt och runt tills vi hade slut pa bensin. great. sa da fick vi nodlanda i east midland, av alla stallen... perfa!
sa raggade upp fem andra som delade en taxi med mig till manchester. 300 spann fattigare. thank you ryanair! thank you!