HEM LJUVA HEM.

there's no place like home.
that's pretty much all i can say.
flygresan gick som smort, 2 timmar sharp! lyckligtvis hade vi medvind så då gick det lite snabbare än väntat.
dock fick jag sitta bredvid en man som hade längre både armar och ben än mig, and he was fat.
så det faktum att han tog upp 2½ tredjedelar gjorde att jag hade enorma svårigheter att somna. vid den minsta lilla rörelsen vände han sig om och stirrade på mig med sina gigantiska ögon. och JA, kunde känna den ilskna blicken trots att jag blundade vid vissa av tillfällena.

anywho,
då hela familjen var ute i värmdö bestämde jag mig för att hoppa på en flygbuss. detta skulle ju innebära att jag skulle få sova, 40 minutes only but sure as hell better than nothing.

i stan skulle de hämta mig med bilen när de var på väg hem, väntade och väntade. (allt som allt ca 30 minuter men ändå) med min väldigt lättpåverkade rastlöshet bestämde jag mig för att titta in på donken. en big mac och company tack.
sedan kom de, precis lagom när jag hade gamat i mig burgarn. vad har de med sig om inte tre matlådor med daddy's food! ögonen vann över magen, as usual. så jag gamade i mig två av dessa lådor.

brorsan "fan, du är ju en gris"
väldigt rak på sak så där. det gillar vi.

sedan var det middag strax efter hemkomsten. nu blev det 3-0 till ögonen som fortfarande lyste upp vid synen av the parent's food.
efter att ha skrivit/printat ut the first draft av menyn till restaurangen så bänkade jag mig framför datorn med brorsan. nu var det dags att catcha upp lite på Prisonbreak. efter tre avsnitt hör jag några tillagda ljudeffekter i bakgrunden. brorsan hade somnat.

what can i say, there's no place like home!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0